Life in the ER
Okej så de flesta vet vid det här laget att lilla Vina var inne på akuten igår och här kommer historien.
Elvina lekte med ett av sina syskon och mig i söndags kväll och leken blev ganska så vild och slutade i att hon och detta äldre syskon trillade och Elvina hamnade underst. Efter det så ville hon inte stödja på sitt ben och vi tänkte att det är nog en stukning i foten och väntade tills igår för att se om det blivit bättre. Igår ville hon fortfarande inte alls stödja på benet men var på jättebra humör hela dagen, men på kvällen ringde vi till akuten och de sa att vi skulle komma in direkt. Vi blev intagna nästan direkt av en super trevlig läkare som kollade på hennes ben och hon trodde att det var en stukning men skickade upp på röntgen. Det var inte helt lätt att få en sån liten sessa att ligga still i alla olika positioner som de ville men efter ett tag så gick det bra och hon fick en liten isbjörn för bra uppförande :)
Sen var det en Låååång väntan och Elvina somnade på mammas jacka efter 3 timmar in och ut hos läkare och i väntrummet. Sen kom beskedet att benet är brutet strax under knät. Inte brutet rakt av men på ett ganska kritiskt ställe när man har mycket kvar att växa och läkaren ville låta ortopeden titta på det först innan de bestämde fär gips eller skena. Ortopeden var inne på operation och vi fick vänta ytterliggare 1 timme. Sen kom beskedet att det var ett "bra" brott och att hon bara behöver en skena. Elvina sov igenom början av lindningen men vaknade när den blöta gipskenan las på plats. Hon blev aldeles förvirrad och grät !ma! Ma! hela tiden men var så duktig och låg still. Sen somnade hon igen när skenan skulle torka och när vi skulle klä på henne hennes nya Hello Kitty pyjamas (som vi som tur är köpte igår) så blev hon lite gladare för hon älskar sin "Titty" som hon kallar det.
Väl hemma fick hon somna mellan mamma och pappa (vardagslyx) och sov hela natten och när hon vaknade i morse så var hon som en liten sol och tittade på sitt stela ben och sa "oj oj" och sen var det inte mer med det :)
Men eftersom hon inte får stå på benet och inte kan krypa så vet jag någon som kommer bli stött i armarna och ryggen den närmsta tiden:) Men vi är alla bara glada att det har gått bra och att hon inte har ont.
Elvina sov när de förberedde hennes skena...
Vår modiga söta lilla prinsessa...
Somnade om när skenan skulle torka...
Liten fot i stor linda...
Elvina lekte med ett av sina syskon och mig i söndags kväll och leken blev ganska så vild och slutade i att hon och detta äldre syskon trillade och Elvina hamnade underst. Efter det så ville hon inte stödja på sitt ben och vi tänkte att det är nog en stukning i foten och väntade tills igår för att se om det blivit bättre. Igår ville hon fortfarande inte alls stödja på benet men var på jättebra humör hela dagen, men på kvällen ringde vi till akuten och de sa att vi skulle komma in direkt. Vi blev intagna nästan direkt av en super trevlig läkare som kollade på hennes ben och hon trodde att det var en stukning men skickade upp på röntgen. Det var inte helt lätt att få en sån liten sessa att ligga still i alla olika positioner som de ville men efter ett tag så gick det bra och hon fick en liten isbjörn för bra uppförande :)
Sen var det en Låååång väntan och Elvina somnade på mammas jacka efter 3 timmar in och ut hos läkare och i väntrummet. Sen kom beskedet att benet är brutet strax under knät. Inte brutet rakt av men på ett ganska kritiskt ställe när man har mycket kvar att växa och läkaren ville låta ortopeden titta på det först innan de bestämde fär gips eller skena. Ortopeden var inne på operation och vi fick vänta ytterliggare 1 timme. Sen kom beskedet att det var ett "bra" brott och att hon bara behöver en skena. Elvina sov igenom början av lindningen men vaknade när den blöta gipskenan las på plats. Hon blev aldeles förvirrad och grät !ma! Ma! hela tiden men var så duktig och låg still. Sen somnade hon igen när skenan skulle torka och när vi skulle klä på henne hennes nya Hello Kitty pyjamas (som vi som tur är köpte igår) så blev hon lite gladare för hon älskar sin "Titty" som hon kallar det.
Väl hemma fick hon somna mellan mamma och pappa (vardagslyx) och sov hela natten och när hon vaknade i morse så var hon som en liten sol och tittade på sitt stela ben och sa "oj oj" och sen var det inte mer med det :)
Men eftersom hon inte får stå på benet och inte kan krypa så vet jag någon som kommer bli stött i armarna och ryggen den närmsta tiden:) Men vi är alla bara glada att det har gått bra och att hon inte har ont.
Elvina sov när de förberedde hennes skena...
Vår modiga söta lilla prinsessa...
Somnade om när skenan skulle torka...
Liten fot i stor linda...
Kommentarer
Postat av: SarahA
Sötisen! Vilken tur att det ändå gick så bra som det gjorde, och att hon inte verkar lida av det längre :)
Postat av: Mamma
Pussa lillsnutan från mormor.
Trackback